Jag har varit i huvudstaden på konferensresa. Bott på hotell, minglat med diverse chefer och säljare, pratat försäljning och marknadsföring och beställningar hit och dit. Och haft riktigt roligt. Som den jobbnörd jag tycks ha blivit så tyckte jag jobbpratandet var roligast, även om sifferbollande kanske inte är det mest stimulerande. Men det är ett roligt gäng man hängt med, och det gör det hela riktigt skoj. Till och med statistikpratandet. :)
Som den småstadsbo man ändå är, är det ganska lätt att imponera på mig matmässigt. Och samtidigt inte. Jag påstår inte att jag är någon kännare av kött och råvaror, och jag kan väldigt lite om vin. Men jag är kräsen, jag tycker inte om att bli serverad mat som jag kan göra bättre eller i alla fall likvärdigt hemma - när man går på restaurang vill man bli lite förtjust och swept off your feets, liksom. I det ingår naturligtvis det basic - man slipper laga maten, duka och diska och bara det gör eventet till lyxkant. Men sen vill man ha det där lilla extra också - maten ska vara god, vällagad och lite spännande, presenteras på ett snyggt sätt och i en schysst miljö, serveringspersonal ska vara trevlig och serviceminded och varken frånvarande eller för mycket. Osv.
I torsdags kväll gick vi ut och käkade. Bjudmiddag är alltid trevligt, bjudmiddag där man själv får välja vad man vill äta är dessutom lite spännande. Vad väljer de andra, kan man med att välja det dyraste på menyn eller ska man nöja sig med något annat även om det dyraste råkar vara just det man är mest sugen på (nu tog jag inte det dyraste på menyn, men jag studerade de andra lite... lite skoj är det att se hur de andra verkar tänka eller inte bry sig?)?
Vi käkade på Nya Strykjärnet på Skånegatan vid Medborgarplatsen. Jag käkade (naturligtvis) kött och det blev Black Angus biff med coleslaw och grönsallad till. Fick in en jätteportion och helt ärligt - det fanns inte riktigt på kartan att orka äta upp allt, även om jag var hungrig. SÅNT gillar jag, även om det kanske är lite slöseri. Jag bad om medium-stekt och fick det - det gillar jag med. När serveringspersonalen frågar hur man vill ha sitt kött kanske det ses som självklart att man ska få det som man säger att man vill ha det, men det har hänt mig att man inte alls fått det så. Om det beror på att serveringspersonalen blandar ihop ordrarna, eller att de gör en bedömning att man är tjej och naturligtvis inte riktigt menar att man vill ha sitt kött rött vete tusan, men om de dessutom försöker ge ens sambo kötträtten i tron att man som tjej är den i sällskapet som valt fisk.... då blir jag lite fundersam. Men det var en sidohistoria, och vid det här restaurangbesöket fick jag köttet precis som jag vill ha det. :D
Jag gillade också miljön på restaurangen. Den kändes liksom lite familjär, även om det var högt i tak och stort. Jag satt i en soffa och fick klättra in förbi bordsben men det gjorde inte mig så mycket- kanske inte så roligt om man inte vill vika ihop sig för att ta sig in dock. Eller har kort kjol e dyl. Jag har dock sällan det....
Serveringspersonalen var trevlig och lagom. Det var inte alls någon snobbism utan mer rakt på sak, vänligt och serviceminded. Och lagom närvaro - förvisso var vi det enda stora sällskapet i lokalen men det var varken för mycket eller för lite. Damrummet var fräscht om än en smula trångtk, och med tydlig ikea-doftljus-doft (väldigt säker på att det var ikea-doftljus-doft, jag har ett gäng såna vaniljljus i mitt lager också).
Inledningsvis när vi kikade på menyn tyckte både jag och mitt kvinnliga sällskap att dessertmenyn innehöll flera trevliga alternativ - tiramisú, hallongino, pannacotta och citronsorbet fick det att vattnas i munnen på mig. Men när det belv tillfälle att fundera på det så fick jag inte plats med mer i magen (och de tighta byxorna) utan nöjde mig med en espresso. Och det var också väldigt lagom. Lite uppiggande efter kött och vin.
Så - summa summarum och med mina enkla ögon mätt - ett trevligt restaurangbesök. Om jag och den kära J lyckas ta oss upp på egen vift till huvudstaden, kan jag mycket väl tänka mig ett återbesök.
Som en liten extra bonus tänker jag skryta om hotelllfrukosten. Tycker man får det när man inte bor på hotell så ofta - och jag ser ofta mycket fram emot hotellfrukost. Så även dagen efter ovan nämna restaurangbesök. Det är lite som att min magsäck blev riktigt uttöjd av den där middagen, jag vaknade snortidigt dagen efter och var riktigt hungrig. Det var väldigt trevligt att få sätta tänderna i bacon, äggröra och prinskorv när det väl blev dags.... och Scandic Malmen levde nog upp till ordinär Scandic-frukost. Äggröran var lite besvikelse, inte alls så krämig som jag vill ha den, men bacon och prinskorv är ALLTID gott. Skippade helt bröd och smörgås, men gick loss på yoghurt och tillbehören till det. Saknade möjligen lite mer nötter och sånt men det var gott. Enorma skålar dock - jag föredrar lite mindre om jag ska vara petig. Och jag hade önskat mig en större fruktbuffé.... men mätt blev jag. Hann inte bli hungrig till lunch! :)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar